Ett större SM-guld än många fattat

Då var guldet klart! Lennart kan stanna i Malmö ett år till och MFF kan sätta de två stjärnorna på bröstet utan att någon någonstans kan protestera.

Det 20:e guldet var dessutom välförtjänt och vackert.

Att det var förtjänt är självklart. En serieseger som säkras med tre matcher kvar att spela går liksom inte att protestera mot. MFF har dessutom tagit överlägset flest poäng, vunnit flest matcher och gjort flest mål. Konsekvent vackert har det inte varit, men det har funnits gyllene perioder. De tre senaste hemmmatcherna har till exempel varit närmast löjligt stabila försvarsmässigt och gett fyra mål i snitt framåt. Mycket bättre än så går det inte att spela.

Andra halvleken idag var dessutom guldklass när det som bäst behövdes!

Som vanligt har MFF även varit helt överlägset poängmässigt mot de övriga topp sex-lagen.

Jag tycker att det här MFF-laget står sig alldeles utmärkt mot tidigare guldårgångar!

Det finns bättre, både i modern tid (2010), forntid (1974 som tog guld tio och fixade första stjärnan) och urtid (1949/50 med 20 segrar, två oavgjorda, noll förluster och 82-21 i målskillnad) för att ta ett par exempel. Fast det finns många sämre också och jag står fast vid att det varit alldeles för mycket gnäll på den här årgången.

Ska bli intressant att se hur många som kommer simmande till hyllningsbåten och vill ha en plats nu.

Retar mig speciellt på ett par saker:

För det första snacket om att Malmö FF är på väg att ta över svensk fotboll. Vadå på väg? MFF har ju redan gjort det.

De senaste fem åren har MFF vunnit SM-guld fyra gånger och trots en svår lottning kvalat in till Champions League två gånger. MFF är mitt uppe i den troligen mest framgångsrika perioden i klubbens historia. Som jag skrivit tidigare. Det finns lite för många MFF-supportrar som inte riktigt förstått det och har lite för svårt att njuta av det. Samtidigt finns det många på andra håll i fotbolls-Sverige som varnar för att MFF kan ta över totalt. Det är väl lite grann som att skrika vargen kommer när hen redan bitit sig fast och käkat upp ena benet?

För det andra tjafset om att det inte Malmö FF:s styrka utan de övriga lagens svaghet som fällt avgörandet. Att de övriga lagen slagit varandra huller om buller och gett bort guldet.

Struntprat. MFF har bara förlorat tre matcher, konsekvent besegrat de övriga bra lagen och poängsnittet laget ligger på räcker i stort sett alltid till serieseger. Och historien är full med överlägsna allsvenska serievinnare. De har hyllats för vad de själva uträttade. Dumdebatten att tvunget leta fel hos de övriga lagen är faktiskt rätt ny.

Har också svårt att förstå hur de som ständigt ska såga kvalitén i årets allsvenska får ihop det med att a) hävda att klubbar som Djurgården och AIK satsat rejält och värvat tunga profiler, b) tycka att serien de senaste åren fyllts på med intressanta, modiga och spelskickliga nykomlingslag och c) tokhylla laget som för närvarande ligger femma (Östersunds FK)? I logikens namn tycker jag att man ska fundera över om det går att göra de tre sakerna och samtidigt hävda att serien är kass?

Och när vi ändå är inne på saker att reta sig på. Kan alla inte bara lägga ner det där hybris-snacket som ofta hörs när MFF värvar nya spelare och tränare. Frasen ”Vad har han vunnit tidigare?” dyker då närmast upp som ett mantra.

Det viktigaste är inte vad de vunnit tidigare, eller ens om de gjort det alls, utan om de har en kapacitet att bli vinnare när de kommer till en klubb där vinnarkulturen redan finns och de senaste åren kombinerats med en kvalitet som kan matcha den. Första gången Magnus Pehrsson kom till ett lag med kapacitet att vinna titlar gjorde han det. Och hur mycket hade Anton Tinnerholm, som nu hyllas som mer Malmö än Malmöiterna själva och en riktig vinnarskalle, vunnit innan han kom hit?

MFF årgång 2017 är ett unikt lag med två stjärnor. Det är också ett mycket bra lag!

ole1