En insats som MFF ska skämmas över

Just nu skäms alla supportrar och samtliga som troget följer MFF över insatsen mot AFC Eskilstuna.

Då ska givetvis hela laget, alla i truppen och alla ledarna, också göra det!

Med detta sagt så gäller det att skilja på enstaka matcher och generella tendenser. Försprånget i Allsvenskan är fortfarande stort, nästan allt talar ännu för att det blir ett nytt guld och MFF hade råd att förlora mot AFC. Den situationen har man naturligtvis skapat genom att vara bra. Mycket bra till och med. En titt i tabellen räcker som bevis!

Men som enstaka insats var MFF:s magplask mot AFC pinsam. I den första halvleken var det bottenlöst uselt. Den andra var bättre, men fortfarande inte okej. Att det krävdes en straff för att få in bollen säger det mesta. Annars sköt man över och på försvarare och man borde betydligt bättre utnyttjat att AFC totalt tappade – eller gav bort – allt sitt spel.

Så det där med att MFF i alla fall lyfte sig köper jag inte. Dels var det omöjligt att inte göra det, dels nådde man inte normal standard sista 45 heller. Och var fanns ledaren eller ledarna på planen som kunde rycka tag i det och mana på de andra?

Dessutom har en överlägsen allsvensk serieledare större krav på sig. Ska ha det också!

Många pratar om att AFC Eskilstuna skärpt kvalitén och är ett vassare lag nu än i våras. Det stämmer. Flera spelare i AFC håller dessutom individuellt hög klass offensivt samtidigt som nye tränaren Michael Jolley gjort ett utmärkt jobb med defensiven, till skillnad från defensivspecialisten Pelle Olsson. Och laget hade gjort tre starka insatser på raken mot Djurgården, IFK Norrköping och AIK. Skillnaden var att inget av de lagen förlorade. Det gjorde MFF.

Förlorar serieledaren mot jumbon finns det inga ursäkter.

Bara skam som sagt.

Särskilt som MFF tjatat och tjatat om att tabelläget inte alls bäddade för underskattning. Plus att man arbetat stenhårt med att hålla motivationen och fokus på topp. Direkt efter går laget sedan ut och gör misstag som bara kan bero på okoncentration. Mot ett lag som oturligt för MFF nästan konsekvent klarade att bestraffa misstagen. Och det var inte bara på individuella grodor bristen på fokus syntes. MFF har ett inövat spelsätt och hade satt upp en taktik att möta AFC. Det syntes inte. Första 45 brast det grovt även i metodiken.

Det föder en oro för framtiden.

Ska MFF gå för guld och rekord utan att trilla dit är det just sådant här som inte får hända.

Tittar man tillbaka på de senaste säsongerna är det heller inget nytt. MFF har en historia av att underprestera mot bottenlag. Att jobba på att få bort den tendensen har faktiskt varit en av ledarteamets viktigaste uppgifter. Nu såg det ut som förra året mot Landskrona BoIS.

Tycker också att man kan lyfta frågan och undra lite över idrottspsykologen Sverker Fryklunds roll i det här. Att ta hjälp av en mental rådgivare när det går illa är självklart. Men hur gör MFF när det går bra och det finns risk för hybris, underskattning och annat sånt otyg? Använder man Fryklunds kompetens då och om man gör det har man någon nytta av det?

Är också övertygad om att det inte leder någonstans att leta fel hos enskilda spelare efter en sådan här match. Det handlar om en kollektiv härdsmälta. Kan man inte ställa in skärpan hjälper det inte att byta kamera.

Klart att man kan ha invändningar mot mittbacksspelet, särskilt Lasse Nielsens, i inledningen. Lika klart kan man undra varför Johan Dahlin kom på mellanhand vid 3-0. Plus varför Alexander Jeremejeff sprang och jobbade (i och för sig ofta bra) långt och djupt nere i planen när inläggen kom i reduceringsjakten. Ska någon ta i kampen i boxen är det ju en fördel att han är där. Eller att man byter in någon som är det.

Men som sagt. Att leta individuella syndabockar är en alldeles för enkel och billig lösning på ett problem som är kollektivt. Skillnaden en individuell spelare kunde gjort i det här läget är positiv, att kliva fram och leda laget i en uppryckning. Där kan man ställa frågan om Markus Rosenberg varit till och med FÖR dominant i den rollen? Så dominerade att ingen annan klarar att ta tag i den. Han var ju till exempel inte med i startelvan mot Landskrona BoIS heller.

Däremot tror jag att det var en miss att ställa upp med samma startelva som senast!

Om det finns risk för underskattning hur lyckat är det då att ställa upp med exakt samma spelare som precis vunnit med 6-0? Magnus Pehrsson borde gjort som han brukar och ruskat om lite i elvan.

En enda positiv sak kan jag hitta:

Om nu den här insatsen låg i luften var det bättre att den kom idag än på onsdag i Trollhättan.

Väckarklockan ringde för någon som borde klarat att vakna själv. Men den ringde i alla fall…

ole1