Bara en månad kvar

170407 SkŒnesports Christoffer Ekmark poserar fšr ett portrŠtt under upptaktstrŠffen fšr damallsvenskan i fotboll den 7 april 2017 i Malmš.
Foto: Petter Arvidson / BILDBYRN / kod PA / 91758

Den 1 augusti är här, semestern är över och jag ser att folk runtomkring tömmer sina pooler på tomten och ger upp den här lama ursäkten till sommar.
Lika bra det – och starta nedräkningen till handbollssäsongen på allvar. Om en månad smäller det i Kristianstad Arena; IFK mot Karlskrona i smygpremiären.

I Kristianstad arbetas det för att etablera ”Nordens Handbollscentra”, bland annat genom ett samarbete med Högskolan (mer om det senare). Vissa klubbar i regionen växer så de knakar. Andra föreningar i nordost går på knäna. Tendensen är ju sådan. Totala antalet utövare ökar i hela Skåne, de stora föreningarna växer sig starkare, men breddföreningarna får svårare och svårare att hålla näsan över ytan.
Nu står det slutligen, efter en längre tids desperata försök att lappa ihop en trupp, klart att Åhus Handboll inte kan mönstra något damlag kommanda säsong. Regionens näst bästa damlag, sjua i division ett, har helt enkelt inte spelare nog. Det är naturligtvis ett smärtsamt misslyckande.
In i det sista pratades det om att Kristianstad HK kunde vara en förening som kunde passa in i hjälpprojektet. Ett SHE-lag med ett ”utvecklingslag” i division ett hade ju passat fint rent sportsligt. Men tydligen sket det sig. Regionen har inte tillräckligt många bra spelare på den nivån – ännu.

Det är naturligtvis beklagligt att ett representationslag ”försvinner”. Inte minst i ett sådant starkt handbollsfäste som Åhus är. Ungdomssektionen är så stor att det det inte finns träningstider nog i Sånnahallen – så återväxten finns där. Det ska byggas en ny hall och renoveras i den nuvarande – så framtidsutsikterna ser trots allt bra ut på lång sikt. Tyvärr kommer det naturligtvis bli svårare att behålla de bästa juniorerna inför de närmsta åren. De vill naturligtvis inte harva runt i division tre utan lär söka sig vidare.

En fin avslutning fick tjejerna i laget hur som helst. De svarade ju för en magnifik skräll när de sopade hem Åhus Beachhandboll Festivals elitklass och på vägen slog ut bland andra KHK och Team Esbjerg.

***

I somras hade jag uppdraget som pressansvarig på just Åhus Beach. Som vanligt var jag ute på tunn is över djupt vatten. Tidigare hade jag bara besökt arrangemanget två gånger – av den enkla anledningen att jag suttit på andra redaktioner under somrarna i Skåne. Skånska Dagbladets och Norra Skånes för att vara exakt och då har inte beachhandbollen varit prioriterad.

Men det gick okej.
Framförallt var det en extremt intressant och lärorik tid i Åhus. Bland annat insåg jag hur stort arrangemanget är inom vissa handbollskretsar och i Åhus/Kristianstads omedelbara närhet. Samtidigt som stora handbollsprofiler, även skånska sådana, häpnade över stämningen under finalpassen på kvällarna. Vad VAR detta!?
Att få spela en match på centercourten i Åhus kan för många unga bli den största handbollsupplevelsen i livet innan de antingen slutar eller nöter på i division fyra inför sju åskådare och en stängd kiosk.
Eslövs IK, som varje år har en tapper skara campare på plats i Åhus, skapade en helt vansinnig stämning även när knattelagen spelade. Det var betydligt bättre tryck då än i vilken SHE-mmatch som elitlaget spelade föregående säsong.

Arrangemanget är gigantiskt och framgångsrikt – samtidigt som det växer och förnyas. Det skulle förvåna mig om inte fotbollsturneringen växer om handbollen inom några få år. På sikt är frågan om Åhus ens räcker till?

Det bästa minnet från Åhus?
Helt klart intrycken av att smyglyssna på, iakta och prata med de ledare och tränare som basade över olika lag. 99 procent av dem, åtminstone.

Det är lätt hänt att låta som en missionspastor nu – men herregud vilken enormt bärande roll dessa hjältar har i vårat samhälle. Idrottsföreningarna ger, när skolor och föräldrar inte räcker till, en otroligt värdefull samhällsfostran där man lär sig de viktigaste och mest grundläggande värderingarna. Uppskattning från föräldrar, media, näringsliv och politiker får ledarna garanterat inte tillräckligt utav – men de är guld värda och deras närvaro och uppoffran är ingenting vi någonsin får ta som självklart.

Har du en ungdomsledare i din idrottsförening eller i ditt barns lag som brinner för sitt uppdrag? Se då till att visa din uppskattning någon gång. Tro mig, det kommer att göra skillnad.