Grishandboll & droppen i Hörby

Christoffer Ekmark

Hola!
Sitter nere i Marbella som tillfällig MFF-reporter i ett rum tillsammans med Ole Törner och kameraman Tuan Nguyen. Eller som jag kallar dem här nere. Olé och Juan.

Alexander Nilsson, den gamla YIF-målvakten, ingår för övrigt i MFF:s tränarteam. Honom ska vi prata mer med framöver. Olé gjorde ett reportage med honom på förra träningslägret, i Salou. Det hittar ni förresten här.

***

Det finns en hel del detaljer med de nya reglerna som slagit ”fel”. Jag har tidigare varit inne på att utvisningarna, som ju finns till av en anledning, spelar allt mindre roll. Det drabbade laget skickar ändå in sex man på banan och grisar bort 60-90 sekunder. Förr kunde det bli 2-0 och 3-0 på utvisningar. Det sker nästan aldrig numera.

En detalj som går hand i hand med just det är sex-pass-under-passivitet-regeln. Jag och Glenn Göransson satt nyligen i en hall och suckade när ett av lagen med en spelare utvisad kom upp i fyra-fem pass. Sedan har de ju bara en kvar. Så. En pass, mottagaren försöker gå på genombrott – får frikast. Samma procedur repeteras. Tiden går. För de har ju rätt till den där sista passen. Grishandboll. Och knappast syftet med regeln.

Det är som att se Juventus springa ner till hörnflaggan med bollen och stånka bort dyrbara sekunder. Det är så trist att jag hellre petar mig i ögonen med en trubbig brödkniv.
En av reglerna jag däremot uppskattar är den där man utdelar straff för osportsligt beteende och spelförstörande dumheter under de 30 sista sekunderna av en match. Som när IFK Kristianstad kunde vinna i slutsekunden i Champions League-matchen mot Celje.

Jag hoppas på fler friska tankar kring regelverket för att få snabbare och roligare handboll.

***

På tal om IFK Kristianstad. Nyligen pratade jag allmän kommers med Intersports regionchef Tomas Nanasi (reportage kommer under helgen). Han nämnde en intressant detalj. Nämligen att IFK har lyckats med något som andra stora elitklubbar, Malmö FF och Malmö Redhawks, inte lyckats med. Och det är att sprida merchendisen till en ny nivå. Även folk med kostymer har på sig orangea pikétröjor, matchtröjor eller annat.
När man säger att hela arenan är orange menas verkligen hela arenan. Nu vill storheterna i Malmö göra likadant. Frågan är om de kan lyckas?

***

H65 drar till Tjeckien till påsk. Som enda kvarstående svenska lag i en Europacup. De ska kombinera slutspurt i SHE och slutspel med semifinal- och eventuellt finalspel i Challenge Cup. Turneringen som de vann 2014.

Skulle de lyckas gå hela vägen i år är det på sätt och vis en vassare prestation. Numera finns det ”bara” tre Europacuper. Cupvinnarcupen är lagd på is – och Challenge Cup är den lägst rankade. Tidigare har vi hört från tränarhåll att det bara varit inspirerande och utveckla att kombinera de båda sakerna. Och när man underpresterat har H65 (och andra klubbar i liknande situation) tagit upp slitaget.

I semifinalen väntar Sokul Poruba från Ostrava i östra Tjeckien. En klubb som H65 slagit ut förut – och jag var där som utsänd från Skånska Dagbladet. Jag, Martin Trobäck (kantbilder.se) och Nils-Åke Åkesson (årsboksförfattaren i klubben) bilade ner genom absurda polska motorvägar och kom, med hjälp av en förrädisk GPS som inte tagit del av öststaternas infrastruktur sedan tidigt 70-tal, ner till en extremt jobbig ”saluhall” med fiskbensparkett. I den matchen fick Julia Sandell sitt stora genombrott och jag undrar hur bra hon hade kunnat bli utan två raka korsbandsskador som bromsat upp hennes karriär under två raka säsonger.

Hon har ett magiskt skott och fysiken efter två års rehabsträning borde vara hyfsad. Hon kan vara skillnaden mellan ett Eslöv i kval eller ett Eslöv i slutspel säsongen 17/18. Beroende på vad bland andra Bardissystrarna hittar på.

***

En snackis i veckan har naturligtvis varit IK Lågans öde. I ett division ett-kval på hemmaplan hade de nog fått ihop 600 åskådare två gånger om, med allt vad det innebär i intäktsväg.
Men eftersom de har en för liten plan, i en usel hall, så ges ingen dispens för kvalspelet. Och förmodligen heller inte i ett eventuellt division ett-spel. Det innebär att klubben måste spela kvalmatcher och alla eventuella division ett-matcher nästa säsong på andra orter.

Och det ska sägas – Lågan har goda möjligheter att nå dit. Av de lag som nu ger sig in i kvalspelet (först ett play off mot en annan division två-klubb, sedan ett eventuellt kval mot en division ett klubb) är det få som har en mer uppåtgående trend. Just på hemmaplan har de dessutom varit speciellt starka.

Det måste vara droppen som får bägaren att rinna över vad gäller Hörby kommuns velande gällande en ny idrottshall. Skånes äldsta.

Hasta la vista!

Señor Ekmark