OV-talang satsar på H65

Emma Lindqvist räknar främst med speltid som försvarare när hon i höst gör sina första Elitseriematcher med H65.
Foto: Nils-Åke Åkesson

Emma Lindqvist har spelat i OV Helsingborg i hela sitt 18-åriga liv.
Nu hoppas U-landslagsstjärnan att karriären ska lyfta ytterligare i H65 Höör.

Att det tidigt blev handboll i Emma Lindqvists liv är egentligen storebror Emils förtjänst. När han började spela handboll hängde den femåriga lillasystern med till hallen och fick omgående mersmak. Inom ett årtionde hade båda syskonen slagit sig in i A-laget.

Sammanlagt blev det tre säsonger i Allsvenskan för Emma i OV Helsingborg, men redan innan årets Elitseriekval mot Hellton (som slutade i klar förlust) visste hon om att det skulle bli spel i den högsta ligan nästa säsong. Trts att hon har ett år på handbollsgymnasiet i Helsingborg

[ad_dropper zone_id=”1174″]

− Jag behövde en ny miljö och nya utmaningar. Efter att ha varit i samma klubb i hela mitt liv kändes det som rätt beslut att ta.

Två år tidigare hade Emma slagit sig in i det svenska U-landslaget födda 1996/97 som firat så stora framgångar internationellt.

− Det var väldigt motiverande. Tredjeplatsen i Ungdoms-OS i Kina var stor, men bronset i EM i Spanien var större.

Tränare för U20-landslaget är Ola Månsson – samme man som tränar H65 Höör från och med denna säsong och som tidigare tränade OV Helsingborgs herrar.

Du om någon känner till Ola – hur är han att ha att göra med?
– I Höör har han mjukstartat på träningarna, säkert medvetet. Som tränare och människa är han som två helt olika varelser. På planen är han väldigt högljudd och intensiv och allvarlig, men privat är han väldigt avslappnad och rolig. Jag tycker att han är en svingar tränare och det är verkligen en trygghet när man lämnar sin moderklubb att få en tränare som man känner väl.

När OV Helsingborg i våras kvalade mot Hellton fick du spela väldigt mycket anfall OCH försvar. Hur blir det i H65?
− Först och främst kommer det nog bli mycket spel som försvarare. Det är väl där jag är som bäst just nu. Sedan hoppas jag med tiden kunna slå mig in som anfallsspelare också. I Höör finns det väldigt många skickliga anfallsspelare som jag hoppas kunna lära mig mycket utav.

Vad var den största skillnaden mellan ett allsvenskt lag och ett elitserielag?
– Tempot och till viss del fysiken. I kvalet mot Hellton blev jag väldigt trött i slutet av matchen och det berodde på att tempot var så mycket högra än vad man var van vid. Det var samtidigt väldigt roligt att känna på det.

Att H65 Höör är ett lag som satsar på Europacupspel och nu står inför sin femte raka säsong med internationellt deltagande var också något som styrde Emmas klubbval.

− Sådant betyder såklart jättemycket. Det lockar mycket att få chansen att komma utanför Sveriges gränser och möta lag som man annars aldrig annars gör.

Christoffer Ekmark