Marcus Ahlm tillbaka – som affärsman

En av de många pokaler som Marcus Ahlm fick lyfta under sin karriär.
Foto: Bildbyrån

Efter en lång och gedigen karriär som handbollsproffs i Tyskland är Marcus Ahlm tillbaka på skånsk mark igen.
Och nu i restaurangbranschen.

Efter en lång handbollskarriär både i Sverige men framför allt i Tyskland är Marcus Ahlm sedan en tid tillbaka på skånsk mark.
Men varken som handbollstränare eller mediaprofil. Utan som familjefar och affärsman. Åtminstone tills han plötsligt dök upp i en tv-sändning förra veckan när Sverige spelade VM-kval mot Bosnien.
Men vi tar det från början.
Norra Åsum-sonen Marcus Ahlm inledde sina handbollsdagar i Härlövs IF för att sedan gå vidare till IFK Kristianstad varpå han etablerade sig som en av landets främsta mittsexor i Alingsås och därefter IFK Ystad. Landslagsdebuten gjordes under Ystad-tiden 2001 och året efter var han med och förde Sverige till EM-guld på hemmaplan.

[ad_dropper zone_id=”1174″]

Tio år i Kiel. 2003 signades Ahlm av Bundesligaklubben THW Kiel – där han sedan spelade ända fram till det att karriären avslutades 2013. Under den tiden han hann bland annat bli årets svenska spelare 2005, vinna tyska ligan åtta gånger och Champions League tre gånger.

Efter tio år i Kiel – var det självklart att flytta tillbaka hem till Sverige?
− Nej, faktiskt inte. Under mina första tre-fyra år såg jag och min fru det som självklart att återvända när min karriär tog slut. Men ju längre man stannade desto mer dissekerade vi argumenten för och emot att stanna kvar i Tyskland. Våra barn hade ju trots allt växt upp i det landet, gick i skola där och så vidare.
– Det som avgjorde att vi flyttade tillbaka var att jag fick en fin övergång från handbollskarriären till ett jobb inom det civila. Samt att min fru, som är lärare, fick chansen att återgå till sitt yrke på hemmaplan.

Viktigt att studera. Under sina ungdomsår i såväl Skåne som i Alingsås så pluggade Marcus Ahlm för att bli civilingenjör.
− Jag studerade kemi och fysik på Chalmers och i Lund och hade bara ett år kvar när jag beslutade mig för att satsa på en proffskarriär i Kiel. Det är inget i sig som jag ångrar, men jag försöker annars, exempelvis vid föreläsningar, att alltid propagera ungdomar att gå färdigt sina utbildningar. Det är trots allt väldigt få som klarar av att gå hela vägen från att vara lovande till att bli professionella spelare med långa karriärer.

Vad är det för civil karriär du pratar om?
− Redan under mina gymnasieår så siktade jag på att jobba inom näringslivet på något sätt som äldre. Och under flera år i Kiel hade jag fått en förfrågan från ett tyskt företag som heter Chefs Culinar − landets största restauranggrossist.
– När jag kom in på mitt näst sista år som proffs, 2012, blev erbjudandet från deras sida mer konkret.
– Chefs Culinar är verksamma i Tyskland, Danmark, Polen och Österrike och ville ta steget till Sverige. Jag är nu operativ chef för verksamheten i Sverige, där vi har basen i Malmö, som startade upp här i mars 2015. Även om förberedelserna pågått sedan sommaren 2013.
Efter tio år i Kiel vore det naturligtvis något av ett resursslöseri att inte ta tillvara på den kunskap som Ahlm har kring klubben och det kontaktnät som han byggt upp där.
− Jag har även en rådgivande funktion till Kiels styrelse.

Utveckla tack?
− Med min historia i klubben och erfarenhet av Bundesliga så kan jag fortsätta att hjälpa dem ur olika sportsliga samt affärsmässiga perspektiv när de ska fatta olika beslut. Det kan även handla om spelare som tas in till klubben. Det är ett samarbete som fungerar bra där de tar kontakt vid aktuella frågor.

Och nu har du dykt upp i TV-rutan också som expertkommentator. Hur kom det sig?
− Egentligen är det ingenting nytt för mig. I Tyskland har jag gjort många sådana jobb och tycker att det är väldigt roligt och utvecklande. Det är klart att man saknar att grotta ner sig sådär nördigt i handbollen ibland som man ju gjorde som aktiv och då är det här ett bra sätt.

Aha. Det märktes faktiskt på dig att du inte var någon nybörjare. Blir det en fortsättning?
− Vi får se, men gärna för mig. Tyvärr finns det i Sverige inte en lika stark handbollskultur som gör det möjligt att ha rena handbollsprogram där man sitter och diskuterar detaljer − dessutom ska det ju finnas en marknad för det. Men TV är nog det bästa sättet att sälja in sporten i stort. Där är genomslagskraften som störst.

Du har tre barn, 5,7 och 10 år gamla. Han du inte gått in i handbollstränarfällan ännu?
− Nej, inte ännu. Barnen håller på med allt möjligt; fotboll, hockey, dans och hästar − men inte handboll. Jag är jätteglad att de vill prova på en massa saker och handbollen är ju så komplex som sport att det inte gör någonting om de börjar spela i lite senare ålder. Om de vill såklart.

Du har aldrig funderat på en karriär som handbollstränare?
− Inte speciellt mycket. Men jag är fortfarande öppen för att jobba med sådana frågor om det skulle bli aktuellt. Jag tycker det vore intressant att specialträna mittsexor kring den spelarrollen, exempelvis. I framtiden känns det lockande.

Många åsikter. − Sedan har man under sin karriär bildat sig åsikter om en massa annat inom handbollens värld också. En sak som jag tycker är extra intressant är hur man från centralt håll ska få fler lovande talanger i ung ålder att verkligen hålla för en elitsatsning när de kommer upp i åldrarna.
– Det finns hur många exempel som helst på spelare som man vet att de hade kunnat gå jättelångt om inte ”det eller det hade hänt”. Där tror jag att det finns mer att göra; att hjälpa tonåringar förbi de hinder som uppstår i den känsliga åldern när de ska ta steget upp på seniornivå. Och då tänker jag inte på den fysiska biten − utan mer kring hur man klarar av att hantera olika situationer mentalt.

Christoffer Ekmark