Fritz vill bli målvaktstränare

Fritz Persson vill bli målvaktstränare efter karriären. Foto: Bildbyrån

Fredrik Fritz Persson har en plan.

När han efter minst ett 15-tal nästan obrutna säsonger i Trelleborgs FF väljer att sluta vill han ersätta en annan TFF-legendar.

I nästan 30 år har Janne Ericsson varit målvaktstränare i TFF och skolat massvis med tunga namn. Det jobbet vill Fritz ha.

– Jag och Janne är väl mer eller mindre överens om att det är en bra idé, säger han till Skånesport.

Förberedelserna är redan inledda. Fredrik Fritz Persson jobbar sedan ett par år tillbaka en dag i veckan som målvaktsinstruktör på fotbollsgymnasiet i Trelleborg.

[ad_dropper zone_id=”1116″]

– När jag drog korsbandet passade jag på att gå grundkursen och jag hoppas kunna genomföra de resterande utbildningarna. Jag trivs jättebra med att dela med mig av mina kunskaper och hoppas kunna vara kvar i fotbollen även efter min aktiva karriär, helst i Trelleborgs FF eftersom det blivit min klubb.

– En av mina elever på gymnasiet är förresten vår tredjemålvakt i truppen Dennis Pettersson, född 1994, som nu är utlånad till FC Trelleborg. Jag gillar att se dem jag tränat när jag går förbi planerna i Trelleborg och stannar gärna och tittar, både på träningarna och matcherna. Dennis kommer säkert att bli bra.

Efter karriären-jobbet och tankarna på en tränarkarriär – 33-årige Fritz utesluter inte att det är huvudtränare någonstans och inte bara målvaktsinstruktör han helst vill bli – får dock stå på vänt. Hans kontrakt med TFF går ut efter årets säsong, men han tycker att han hänger med bra och vill väldigt gärna förlänga.

– Det finns målvakter som spelat på hög nivå upp mot de 40.

– Om man jämför hur jag spelar idag mot för tio år sedan är det framförallt rutinen bakom besluten som är den stora skillnaden. Rutinen är nyttig, men lite tveeggad också. I vissa situationer, framförallt 50-50-situationer, har jag kanske blivit för försiktig. Jag chansade mer förr när jag gick ut mot fria spelare, nu avvaktar jag lite. Det är både positivt och negativt.

Till Trelleborgs FF kom Fredrik Fritz Persson från Staffanstorps GIF. Alf Westerberg tog kontakten och kom med ett kontraktsförslag.

– Det var en helt otrolig period. Det sista jag gjorde i Staffanstorps GIF var att åka med till en stor turnering i Minnesota i USA. Sedan hann jag knappt komma hem förrän jag reste med TFF till Italien. TFF sa att de skulle ordna lägenhet i Trelleborg till mig. Men pappa jobbade på sjukhuset i Trelleborg så det slutade med att hela familjen flyttade dit.

Medan nästan alla andra TFF-spelare under storhetstiden bodde i Malmö och på andra ställen i Skåne, i stort sett överallt utom i Trelleborg, har Fritz hållit sig kvar nära Vångavallen.

– Under åren i Allsvenskan bodde de flesta i Malmö. Nu är det annorlunda. Nu är det mer Trelleborg, inte minst bland våra unga spelare.

Hittills har TFF hängt med hyfsat i Superettan efter att ifjor ha tagit klivet upp från division 1. Fredrik Fritz Persson varnar dock alla som tror att det kommer att flyta på med någon slags automatik.

– Det är en tuff serie! Många i vår trupp saknar erfarenhet från spel över division 1. Men tanke på försäsongen och skadorna är det bra nog om vi hamnar på övre halvan. Det är också målsättningen vi pratat om i truppen. Att inte bli indraget i bottenstriden.

För Fritz personligen har de senaste säsongerna inneburit en viss revansch. Fram till 2007 löpte karriären på som den skulle. Då kom en korsbandsskada som innebar att han under flera år var utanför diskussionen om en ordinarie plats i A-laget.

– Det tog två-tre år.

– TFF satsade på Johan Dahlin, Viktor Noring och Marcus Sahlman och jag kände att det var lång väg till dess att jag skulle bli aktuell igen. Det var tungt att vara petad och spela så lite. Men av Lasse Larsson, som var min juniortränare, lärde jag mig mycket både inom och utanför fotbollen. Lasse sa alltid att som anställd fotbollsspelare är man oerhört privilegierad och ska vara tacksam för det, men att man bara är privilegierad så länge man gör det dagliga jobbet. Det gäller att jobba sig genom de svåra perioderna och det gjorde jag. Lasse Larsson var en bra person och jag har honom att tacka för mycket.

Skadeperioden bröt en svit av obrutna TFF-säsonger. Det gjorde även en kort utlåningsperiod till Malmö FF och en säsong i norska Kongsvinger.

Till MFF var han utlånad hösten 2004 och var därför med om vägen till SM-guldet det året. Mattias Asper var förstemålvakt, men MFF behövde en backup eftersom man snabbt insett att Joel Ringström som MFF värvat från Hanaskogs IS helt enkelt var för nervös för att hålla för spel i A-laget. Ringström var lovande, växt som en riktig målvakt och hade förutsättningarna att ersätta Lee Baxter. I teorin. I praktiken blev han så nervig bara av att spela i U21-laget i stora MFF att han inte klarade att prestera.

In kom Fredrik Fritz Persson, som stått i MFF-klacken på Malmö stadion.

– Min dåvarande flickvän och två av mina bröder var MFF:are och jag hängde på. MFF var lite av en dröm. Fast sedan när jag blev allsvensk i Trelleborgs FF kunde jag ju inte stå kvar i klacken på Stadion och samtidigt spela i TFF.

Fast det kunde blivit en fortsättning i MFF 2005. Fritz agent och MFF förhandlade.

– Jag var för ung och naiv och litade på min agent. I efterhand  har jag fått höra att det till och med gick så långt att förhandlingarna med Hasse Borg avbröts med att han sa ”nu skiter vi i det här, jag hittar en annan målvakt”. Och så gjorde man det och jag hade inte fått reda på någonting.

Det framgår tydligt att Fredrik Fritz Persson fortfarande är sur på att det gick som det gick. Uppdraget var att ordna ett kontrakt, inte pressa på så att förhandlingarna bröts. Istället fick Martin Klette i all hast ordna fram ett avtal med Kongsvinger i Norge och där spelade Fritz 26 matcher säsongen 2005 innan han återvände till TFF.

Där fick han vara backup till laget åkte ur Superettan 2012. Då blev han förstemålvakt igen.

– När vi åkte ner i division 1 lämnade ju i stort sett alla spelarna. Men de kallade in mig och gav ett klart besked att de ville satsa på mig, ge mig rollen som förstemålvakt och gjorde mig till och med till kapten i början. Då kände jag att de trodde på mig.

– Förhoppningsvis kan de göra det igen nu när kontraktet löper ut. Men risken är lite grann att man tar mig för given. Ungefär som att ”Fritz är ur-TFF:are, han ställer upp även som backup och vi vet vad vi får”. Jag vill ju ha ett kontrakt för att man tror på mig mer än så…

Har du någon reservplan för dagen du lägger av som målvakt ifall du inte kan bli målvaktstränare?

– Jag har passat på att gå på Komvux och läsa in ämnena som saknades för en gymnasieutbildning och har nästan allt klart där nu. Men jag vill helst arbeta inom fotbollen.

Till sist, det där med Fritz måste ju förklaras. Varför inte bara Fredrik Persson?

– Jag heter faktiskt Fritz!

– Fredrik Fritz och Fritz har blivit så invant att när någon säger Fredrik fattar jag knappt att det är jag.

– Men allt startade på ett landslagsläger när jag var ung. Dennis Melander var med och eftersom han också var TFF-spelare satt vi och jämförde våra pass. Då såg han ju att det stod Fredrik Fritz Persson i mitt och det tyckte han var så kul att han berättade för alla i laget när vi kom tillbaka till Trelleborg. Efter det har det aldrig varit något annat än Fritz för mig, berättar Fredrik Persson.

Ole Törner