MFF-frälsta Jenny, 78, lämnar inte ståplats

img_5571

Kärleken för MFF tog fart 1964.

Idag är Jenny Bergström, 78, en av ståplatsläktarens mest livserfarna körmedlemmar. Vi tog ett snack med henne om bland annat snyggingen Beckenbauer, Arnasons klumperier och ostronbjudningen med Albornoz.

Jenny är en ganska vanlig MFF-suporter.
Hon står i klacken och sjunger, hon åker på bortamatcher i Allsvenskan och Champions League och har starka åsikter om laguttagningar, värvningar och spelsystem.
Det ovanliga i sammanhanget är att hon ska fylla 79 år i mars.
– Hur länge jag orkar att gå på matcher? Tills jag säckar ihop! Jag har nyss förlängt årskortet på Norra Stå till nästa säsong.
Möt Jenny Bergström. En av Malmö FF:s häftigaste upportrar.

Misstänksamheten slår till direkt.
Varför skulle hon vara intressant att skriva om?
– För att jag är gammal? En kärring? Äsch.
Du ser inte ut som 78…?
– Du! Jag hade 4,4 kilometer hit från Almvik. Jag går alltid därifrån när jag ska in i stan. Det är ingenting för mig. Jag gilar att hålla mig i form. Så tack.

Jenny är född och uppvuxen i Norge. Att hon hamnade i Skåne var ett plötsligt infall 1960, signerat kärleken. Och även om förhållandet inte höll så slutade aldrig känslorna för Skåne, och speciellt Malmö, att brinna.
– 4 november är det 56 år sedan jag kom till Malmö. Det är någonting jag aldrig ångrat.
Var du fotbollsintresserad redan då?
– Nej, men sportintresserad i största allmänhet. Jag har aldrig tävlat själv.

När kom fotbollsintresset? Var det din gubbe som släpade med dig?
– Nej, inte alls. Det kom på 70-talet.
– Jag blev så förtjust i det västtyska landslaget och speciellt Franz Beckenbauer. Jag tittade på när de spelade så ofta jag bara kunde. Beckenbauer var i min ålder och, ja, du vet… Väldigt snygg!
Intresset för Malmö FF började samtidigt intensifieras.
– Innan jag blev pensionerad jobbade jag på Dragörfärjan i 22,5 år. Ofta långa skift, ibland uppemot 14 timmar. Och som ensamstående mamma med två barn var det tufft. Det fanns sällan tid att gå på fotboll. Däremot följde jag allt som hände med klubben i Sydsvenskan. Jag har alltid haft Sydsvenskan och läser allt om MFF där. Jag visste allt om Bob, Roy och även den där spanjoren. Vad hette han? Antonio Duran! 1964… Det var den första tränaren jag kom håg.

När började du gå på matcher då?
– Ganska sent. Min första match på plats var någon gång på 70-talet. De spöade Djurgården med 3-0. Egentligen var det först i början av 2000-talet, när jag blev pensionerad, som jag gick på matcherna ordentligt.
Vad var det som lockade speciellt?
– Äsch det var rent allmänt så att jag var intresserad av laget och spelet. I början gick jag dit med min dotter och vi satt på ena långsidan, men när jag efterhand gick själv på matcherna så tyckte jag att det såg så trevligt ut i klacken. Så jag ställde mig där istället. Det var mycket roligare på ståplats på alla sätt! Det var döroligt
Och du sjunger!
– Jag har dålig sångröst, men sjunger ändå. Och hoppar. Och hojtar.

Du är 78 år – är det inte jobbigt att stå upp hela matcherna?
– Nej, det är inga problem. Jag står lite vid sidan av målet och de unga grabbarna som står runt omkring tycker det är kul med en äldre person. Men även de undrar hur jag orkar.
Hänger du med på bortamatcherna?
– Oh ja. Den 16:e ska jag med och invadera Norrköping. Jag tar med dottern och åker med MFF Supports buss.
– Och du! Fy fabian alltså! Vi tog till och med bussen ner till Paris för att stötta MFF där – det var en cool upplevelse. Den roligaste resan jag gjort med supportrarna är ändå till Turin och Juventusmatchen. Poliserna som hade koll på oss var så väldigt trevliga.
Var du med till Hisingen senast för att se på Häckenmatchen?
– Nej. Jag var på ett barnbarns bröllop. Det ska till sådana saker för att jag ska missa en match. Men min dotter påpekade att det var ett djäkla sätt att gifta sig mitt i Häckenmatchen, klockan 16.

I media och i vissa politiska åsiktstorg pratas det om att det är farligt att gå på fotboll – att det är våldsamt på läktarna. Vad tänker du när du hör någonting sådant?
– Våldsamt?
– Våldsamt!?
– Det kanske en del politiker tycker, men de borde ha bättre koll när de sitter i sina gratisloger och tittar på samma matcher som mig. Jag missar inte en match och har aldrig sett något våldsamt.
Så stannar Jenny upp i tanken.
– Fast en gång blev jag riktigt förbannad. Det var en MFF-supporter på läktaren som skrek okvädningsord till en motståndare. Till slut tröttnade jag och fräste åt honom att ”om jag hade varit en man hade han fått på käften”. Då blev det tyst.
Vad tycker du om begaler?
– Jag gillar inte röken och är mest rädd för att det ska börja brinna i flaggor eller annat. Jag tycker man ska skita i att bränna, även om det aldrig stört mig speciellt personligen. Smällare och bangers och sådant, däremot, det är idioti. Jag har sett att det är killar i målbrottet som pysslar med sådant. Fjantar!
Hur klär du dig inför en match?
– Jag har massor av olika kläder, från jackor och mössor till halsdukar och matchtröjor. Det finns en del att välja på i garderoben…

Umgås du med andra supportrar inom ”MFF-familjen”?
– Jadå. Ofta går jag till Supporterhuset för att titta på bortamatcher. Ibland till O’leareys. Jag är medlem i MFF och MFF Support och då blir det naturligt att man pratar med varandra… Sedan hänger man en del på nätet och läser olika forum och så.
Men du inser att du är ganska ovanlig som står och hänger på ståplats på MFF-matcher. Det är knappast vad många andra i din ålder pysslar med på fritiden?
– Häromdagen träffade jag ett äldre par i min ålder. Gubben hade en MFF-ryggsäck och jag sa ”Det var en tjusig ryggsäck”. Gubben svarade att han inte vågade gå på matcher för att han var rädd att bli nedslagen. Du skulle sett hans min när jag berättade att jag alltid stod i klacken. Och hans frus blick… De hade sådana fördomar.

Vad tycker du om den här säsongen?
– Till en början var jag väldigt skeptisk till Allan Kuhn. Och jag är fortfarande skeptisk.
Varför?
– Spelsättet. ”Detta kommer inte att fungera” sa jag innan säsongen. Att spela vackert och nätt är en sak, men man ska ju ha spelare till det också. Jag tycker inte att det fungerar och till en början hade de stora problem också.
Men det har ändå blivit bättre?
– Ja, absolut. Speciellt den senaste tiden. Men jag vill ändå att de ska spela rakare, inte så mycket i sidled. Upp med bollen direkt – det står ju ändå en kille där.
Jenny grimaserar och fortsätter att svinga med sågen.
– Sedan tycker jag att Lewicki inte alls har varit bra i år. Inte alls! Yotun har blivit bättre, det glädjer mig.
Om du fått vara Daniel Andersson ett par dagar och fick göra lite egna ändringar i truppen – vad hade du gjort då?
– Jag hade bänkat, eller sålt, Kari Arnason. Han är för klumpig och trög. Vi behöver en ny mittback – det är alldeles nödvändigt.
Det ska vi hälsa Allan Kuhn.
– Bra. Ska ni träffa honom nu? Trevligt. Jag har också träffat honom – han gav mig en kram efter en match. Han är en bra man annars tror jag.
Men MFF har ju fler mittbackar…?
– Ja. Bengtsson kan vara bra, och Brorsson. Men Carvallho är medelmåttig och Vindheim… har han varit helt frisk någon gång?

Gjorde de rätt som sålde Kjartansson?
– Ja, absolut. Så blev de av med sitt underskott.
Tar MFF SM-guld?
– Jag önskar såklart det och jag tror att vi vinner i Norrköping. Rosenberg är tillbaka då. Berget om han är i form kan nog göra mål. Och Jeremejeff.
Är du lite extra glad över att det är flera norrmän i laget numera?
– Nej, det spelar ingen roll. Jag har förresten träffat både Berget och Eikrem. Treviga killar båda två.
– Jag har träffat många MFF-spelare ute på stan. Jiloan Hamad var otroligt trevlig och det är synd att han inte lyckats bättre i Bundesliga så här långt. Och Albornoz – han bjöd mig på ostron på Malmöfestivalen. Det var gott kan jag lova och det var synd att det blev som det blev med honom när han lämnade klubben. Det är mänskilgt att fela, men gudomligt att förlåta.
Har du några andra favoritspelare?
– Emil Forsberg. Och det är så kul att det går bra för honom i Leipzig. Och Halsti! Och Johan Dahlin.
– I dagens trupp gillar jag såklart Markus Rosenberg lite extra. Även om jag var skeptisk när han kom tillbaka till MFF. ”Åh nej, han är för gammal” tänkte jag. Men det blev ju bra, även om han gjort mer nytta än mål.
Jenny driver även på MFF-ledningen gällande namn hon vill se i klubben.
– Vid MFF:s årsmöte sa jag åt Daniel Andersson att plocka hem Ola Toivonen som då satt på bänken i Sunderland. Men Daniel skakade på huvudet och sa: ”Han vill inte”.
– Och man vill inte ha Toivanen när han blir för gammal – och nyttolös.

Följer du andra lag?
– Ja, Dortmund. Och så är jag medlem i Barcelona.
Medlem i Barcelona!? Varför det?
– Det var kärlek vid första ögonkastet när jag såg Puyol spela. Han är fortfarande min favorit alla kategorier.
– Sedan vill jag se Zlatan spela i Manchester United. Det blir nog Liverpoolmatchen i januari tillsammans med en vän som bor där. Inte för att se United – bara för att se Zlatan.
Så det blir tysk och spansk fotboll under vinteruppehållet?
– Ja, men jag tycker om att titta på Premier League också. Vissa lördagar kan jag se fyra raka matcher efter varandra.
Herregud. Och du är singel alltså?
– Ja, jag lever ensam…
Till sist. Hur gör man för att vara i så god hälsa som du är när man närmar sig 80?
– Träning träning träning! Jag går ofta långa sträckor runt omkring i Skåne. Runt Ystad, Hässleholm, Landskrona till Helsingborg och sådär. Sedan är kosten viktig. En ostmacka med grovt bröd till frukost, mycket frukt, grönsaker och en hel del fisk. Och ett bättre whiskey när man sitter framör TV:n och ser en bra match. En rökig single malt – en Laphroaig om jag själv får välja.

TACK för den här intervjun!

-Tack själv, säger Jenny och jämfotaskuttar iväg till tonerna av ”Hoppa om du älskar Malmö”…

Christoffer Ekmark